<3-day och sånt där. Tillsammans med Open.

Jag har aldrig gillat alla hjärtans dag. Känns så meningslöst att köpa choklad, blommor, kort, nallebjörnar, mjukishjärtan, geléhjärtan osv. osv. till den man tycker om bara för att det står i almanackan att det är en sådan dag som man ska göra det på. Exakt samtidigt som alla andra gör det. Nej, då tycker jag det är mer gulligt och romantiskt med spontana inköp av blommor och choklad. Jag menar, man uppskattar väl det mer om någon dyker upp vilken random jävla dag som helst med en bukett blommor och bara "Varsågod, det här får du av mig av ingen speciell anledning förutom den att jag tycker om dig så mycket." Eller nått. Är inte det mycket bättre?
Hur som helst hade vi här hemma bestämt att vi i alla fall skulle äta middag tillsammans eftersom det är något som inte händer så ofta längre. Det blev en helt vanlig wokis från Woktime. Så där enkelt. Jag hade gjort en tårta till efterrätt. Det var duktigt.

Den här veckan har gått sjukt fort och imorrn är det redan fredag. Det kommer antagligen bli en Singstarkväll om inget kommer i vägen, som att jag somnar så fort jag kommer hem till exempel. Efter fredag kommer lördag och då är det IFK på förmiddagen, sen middag och sedan Kent i Himmelstalundshallen. Man har inte hunnit smälta The Cure förrns det är dags för nästa grej med andra ord. Kommer väl antagligen bli så att jag står där och stirrar surt på Jocke Berg och muttar något om att "Du är ju inte Robert..." Fast den attityden kanske man inte ska ha.
Henrik kommer in från Linköping också för att delta i middagen och Kenten. Det blir trevligt, eftersom han inte är här så ofta. Niiice.

I can't take it anymore, this it I've become,
this is it like I get when my life's going numb.
I just keep moving my mouth, I just keep moving my feet,
I say I'm loving you to death like I'm losing my breath.
And all the smiles that I wear, and all the games that I play,
and all the drinks that I mix, and I drink until I'm sick,
and all the faces I make, and all the shapes that I throw,
and all the people I meet, and all the words that I know,
makes me sick to the heart. Oh I feel so tired...

Kommentarer
Postat av: Elin

I'm blue, daba di dabada.
I'm green, daba di dabada


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback