USA, alltså.

På fiskedrag:
”Skadligt om det sväljs.”
På tvättmaskin:
”Stoppa inte in någon person i den här tvättmaskinen.”
På motorbåt:
”Använd aldrig en tändsticka eller någon annan eldslåga för att kontrollera bränslenivån.”
På mobiltelefon:
”Försök inte att torka din telefon i en mikrovågsugn."
På telefonbok:
”Använd inte den här katalogen medan du kör ett fordon.”
På filt:
”Ska inte användas som skydd mot en tornado.”
På sittvagn:
”Ta bort barnet innan ihopvikning."

Jag tror faktiskt att jag skulle trivas i USA. Det måste vara världens roligaste folk. Det blir nog lätt så när man har såna där varningstexter på diverse produkter, för att undvika att bli stämda.
Ahh, vilka dummisar de är.

Nytt år då.

Jag har en väldigt taskig inställning till nya år. Det känns så himla segt på nått sätt. Som början på en fotbollsmatch, lite halvtråkig och en enda lång väntan på att hela kalaset ska börja.
Tråkigt och segt.

Det finns egentligen inte så mycket mer att säga idag, mer än att det är tråkigt. Och segt.

So this is christmas.

Precis när man tror att allt är bra så skenar det iväg igen. Är så trött på det här just nu. Vill inte att det ska gå tillbaka till det där. Sen så är ju frågan vad man ska göra. Med de alternativ jag har just nu känns det lite som att köra roulette. Antingen blir det jättebra, eller så går det käpprätt åt helvete.
Så, vad ska man göra?

Men tack till dig, i alla fall. För....ja, du vet. Inte ofta nån verkligen lyssnar på vad jag har att säga.

Wilma and her cousins.

Idag har Wilma träffat herr Alexander och herr Sebastian för första gången. Det var myspysigt. Trevligt att träffa kusinerna igen, var ju ett tag sen sist.

Jag har fastnat igen. Inte på samma sak denna gången, men ändå. Men det känns bra, väldigt bra faktiskt. Bättre än förr.
Så jag får la göra mitt bästa. Ehm...Ja.


Dagens låt: Kings of Convenience - Winning a battle, losing the war
(p.s.
Fia är petnoga med allting)

Den där Christer alltså.

Goooooo Christer!
I natt hade jag, Sanna,
Fia och "Lite annat folk" uppsskjutningsvaka nere hos Jonte. Det var lite myspysigt. Trodde dock inte att jag skulle bli så nervös som jag blev vid den där allra sista minuten.
Och jag trodde inte att det skulle vara så häftigt att se det som det faktiskt var.

Nu får vi hoppas att lilla Christer inte svävar iväg på nån av sina rymdpromenader. Det vore ju lite synd.


Naturkunskap alltså.

"Fisken äter larven som gäddan äter. Fisken."

Elin kan allt om näringskedjorna i insjöarna.

Varma december.

Dags att skriva lite igen då.
YEY!

Fast egenligen har jag inte så mycket att berätta, men ändå liksom.
Beställde precis min fototapet. Roligt, roligt. Fin är den.

Är lite oroad över det varma vädret. 8 grader 5 december känns inte alltför bra. Faktiskt.

Kort, men nu orkar jag inte mer.

Öppet hus.

Jaha. Öppet hus på skolan idag då. En rätt trist historia faktiskt. Jag och Elin fick gå runt och intervjua och ta kort på folk till våran nättidning Knugen. Eftersom vi näst intill aldrig kan vara 100% seriösa så intervjuade vi frisörernas hår-modell-smink-huvud. Vi gav henne namnet Gullan.

Såg igår att en Jonas Wållberg hittat hit. Jag vet inte hur, jag vet inte varför. Men han verkar ha nått med Roenik att göra, så jag får väl dra slutsatsen att han är en trevlig kille.

TÅÅÅÅRTKALAS!

TÅÅÅÅRTKALAS!
Fast jag är ju inte ens sugen på tårta.

Vi är bäst, helt enkelt.

Måste få säga att medieproduktionen var en rätt intressant historia idag. Tycker vi kom på många väldigt bra saker, det kommer bli rätt häftigt, eftersom vi är så bäst.
REAKTIONER VILL VI HA!

Har kommit in i min höstperiod precis som alla andra år. Detta år är det dock värre en vanligt, har blivit lite mer besatt. Men bara lite.

Dagens låt: Kent - Bas Riff
 


Den där Barbie alltså.

Idag på engelskan hade vi Mr. Nordberg. Lika kul som vanligt. Eller, det blev ju lite roligare än vanligt, för vi fick jobba med en text. Inte så kul tycker ni, men nu var det så att jag och Elin fann denna texten mycket roande. Så för er skull kommer den här.
VARNING, den är lång.
 
About 30 years ago the American columnist Art Buchwald wrote about the Barbie craze and what it could do to families. Most people thought that Barbie was just acommercial ploy that would quickly disappear. But strangely enough Barbie and her friends are still around. This is what Buchwald wrote 30 years ago.   

Not too long ago I wrote about the problems parents fase when their daughter owns a Barbie Doll. A Barbie Doll, for you lucky people who don't have daughters, is a three-dollar doll that requires $1200-worth of clothes to be fashionably dressed.   The Barbie Doll people sell absolutely everything from cars to dream houses for Barbie, each little item backed up by a gigantic advertising campaign. They also sell a doll named Ken and he needs only $1000-worth of clothes.   But not being satisfied with just Barbie and Ken, the company offers a third doll, Barbie's best friend Midge. In my article I wrote that our daughter decided that Barbies wanted to marry Ken and so we spent a small fortune for Barbie's trousseau, Ken's wedding clothes, and a deram house. I thought this would be the end of it, but the other day a friend of mine told me that trouble was brewing at her house and I should be prepared for it.   This is what happened. My friend's daughter's Barbie and Ken. decided to get married. There was a big wedding ceremony and everyone thought they would live happily ever after. But kids today are conscious of what's going on around them and last week the daughter told her mother, "Barbie wants to get a divorce".   The mother was shocked. "Why?" - "Ken has fallen in love with Midge". The mother called up her husband and told him to come home right away. "What for?" he wanted to know. "Barbie and Ken are splitting up". The husband rushed home and sure enough his daughter confirmed the news. Ken was in love with Midge.   By careful prying the mother and father got to the bottom of the story. It turned out that once Barbie got married she became a housewife and spent all day cleaning the dream house for Ken and preparing all his meals. She was either dressed in a housecoat or an apron and she kind of let herself go. Midge, on the other hand, always showed up at Barbie's house dressed to the teeth. Since Midge had no dream house to take care of, she could spend her spare time looking beautiful. Ken naturally was attracted to Midge because she stacked up som much better than Barbie.   The father thought fast. If he allowed Barbie and Ked to get a divorce, he'd have to buy a whole new trousseau for Midge, plus new clothes for Barbie and a new dream house for her since she certainly wouldn't dream of living in the same house as her ex-husband. He saw a $100 investment coming up.   "Before they can get a divorce," the father said, "Barbie and Ken have to see a marriage counseller." - "Where can we find one?" the daughter wanted to know. "I happen to be one", the father said, "I studied it at MIT."   The father went to the dream house and talked to Barbie and Ken while his daughter listened. First he adressed Barbie."The reason why you are losing Ken, is that you're letting yourself go. It's not enough to be a good housekeeper. You must also remember to look pretty all the time."   Then he spoke to Ken. "You really love Barbie, but can't help being attracted to Midge, because she looks beautiful. Once she marries you, she'll look just like Barbie. You have a good deal, don't louse it up."   The father seems to have averted the break-up. Barbie now gets dressed for dinner when Ken comes home from work, and Midge is not allowed to visit the dream house more than once a week, on Sundays. If she gives Barbie any trouble at all, the marriage counseller has warned his daughter he's going to throw Midge away.

Jag hakar väl på igen då.

1. Vem är mest lik dig?
Kent
2. Vem är mest lik din mamma?
Kristian Anttila
3. Vem är mest lik din pappa?
Håkan Hellström
4. Du vore ett perfekt par med...
The Libertines
5. Du skulle lätt bli bästis med...
David Sandström
6. Ni skulle avsky varandra, du och...
Albert Hammond Jr
7. Du drömmer om att träffa...
Håkan Hellström
8. Du har vilda sexfantasier om..
Pete Doherty
9. När du träffar dina vänner så brukar ni prata om...
Kent
10. Vem har världens vackraste röst?
Håkan Hellström
11. Vems röst vill du ha?
Håkan Hellström
12. Du tror att du är släkt med...
The Strokes
13. Du skulle vilja ha följande artist/band som spelade på din nästa födelsedag...
Håkan Hellström
14. Du dansar bäst när du hör denna person/dessa personer...
Håkan Hellström

Jag tror inte min shuffle är så bra :((((((


Alla dessa beslut alltså.

Jahopp. Då har tankarna börjat fara fram och tillbaka igen då. Ska man göra som man först tänkte, eller ska man försöka bita ihop och se om det blir bättre?
Det är ju ändå något riktigt värdefullt som delvis skulle försvinna, men samtidigt kanske det är det bästa.

Sen de där antydningarna om framtiden känns väl inte riktigt schyssta, även om det kanske inte ens blir aktuellt. Som att jag inte offrat eller anpassat mig tillräckligt mycket redan nu. Nej, då ska man ha ännu mer och trycka ner mig lite till. Bara för att jag tog det här bra betyder väl inte det att jag kommer klara av mer.
Även om det, som tidigare nämnt, inte blir så, så tycker jag det är direkt elakt och respektlöst att säga så framför mig.

Tack för det säger jag bara.

Huvudet kommer bli min död.

Jaharå. Igår var det ju fredag, som de flesta redan vet. Som vanligt, nu för tiden, kom "Lite annat folk" förbi och deltog i våran fredagsmysmiddag. Tacos stod på menyn den här gången. Jag tror han gillade det.
Efter ett tag kom Fia ner med sina konstiga fullkornschips som var gjorda av fullkorn. De var konstiga.
Vi kollade givetvis på Idol, som vanligt på fredagar.

Imorse när jag vaknade kände jag att bakhuvudet/nacken börjat krångla igen. Det kändes surt, men det gick över efter ett tag så jag tänkte att det inte var så farligt. Framåt kvällen började det dock komma tillbaka, nu ännu värre än vad det varit under hela veckan. Jag tippar på att det är hjärnhinneinflammation och att jag kommer dö en plågsam död.

Och till sist, alla ni som vill komma på min begravning: Inga blommor tack. De kostar mycket och vissnar snabbt. Köp något jag kan ha glädje av när jag är död istället. Som typ....några skivor eller nått. Annars skulle ju en vattenkokare plus några förpackningar Green Tea/Citrus sitta fint så här i kylan. Gärna några koppar också.

Tack och hej, leverpastej.

Elin alltså.....

"Jag ser på Christine på tv, och de äter en tårt chokladtårta som är en decimeter hög."

P.s. Stenis har inte alla hästar hemma i stallet, han har bävrar, grisar och kattbefriade illrar med munskydd istället.

My head is kind of.....wierd.

Jaha, då har det blivit 2 hemmadagar då. Jag som lovat mig själv att inte missa en enda skoldag till innan jul. Där rök det löftet. Fast det är faktiskt mitt huvuds fel..och min nacke. Undrar vad det är egentligen. Usch. Det är fel på mitt huvud. Eller alltså, det är fysiskt fel på mitt huvud. Det psykiska var ju rena konstaterat.

Dagens låt: Queen - Don't lose your head
(jag har inte hört den låten, tyckte bara att titeln var lite fyndig)

Skola nu igen då.

Så att idag började skolan igen. Tråkigt. Det enda roliga var den fina överraskningen för mig och Elin på svenskan. Eller borde man säga chock? Wellwell, vi är ju bäst.

Skulle intervjua en kille på pappas jobb idag till min första artikel. Han var lite klurig att ha att göra med, ville inte säga så mycket. Menmen, det blir nog bra. Jag får improvisera helt enkelt. Det brukar ju funka.

Förut skulle jag och sis till Friskis och träna. Kommer in i...tamburen(?) och får se en MASSA människor. Givetvis så var syrrans pass redan fullt och givetvis har inte hon gymkort som jag har, så vi fick ta en promenad hem istället. Det var lite synd, men vi hade trevligt i alla fall.

Nu har jag beslutsångest, ska jag göra lite nytta och börja skriva ikväll, eller ska jag strunta i det och kolla på Outsiders ikväll? Hjälp! (hjälp av fler anledningar än den, jag börjar bli lite osäker)

Dagens låt: The Beatles - Help

00.37 was the time.

Om bara några timmar kommer mammsen och Henrik hem. De är dock inte ensamma, som de var när de åke. Nej, nu har de någon annan med sig. Någon som legat i mammsens mage och jävlats i 9 månader. Och ni som inte fattat än är väldigt tröga.

Det ska bli spännande att se hur det kommer kännas. Jag menar, de kommer räcka fram en liten, liten person (hon var faktiskt bara 48 cm och 2795 g tung, inga tjockisar här inte!) och liksom "Här Simone, det här är din syster. Hon kommer vara en del av ditt liv så länge du lever." Och jag kommer bli ungefär "Åh fan" och sedan börja inse vad det är mammsen och Henrik har gett mig in på.
Så jag kommer väl antingen ta det rätt bra och vara lugn, eller drabbas av panik. Jag gissar dock på det sistnämnda.

Jaja, nu är hon här i alla fall.
"Välkommen lille vän, hoppas blöjorna räcker" som
Fia skulle ha sagt.

Kl. 13.00
Jaha, då har man hälsat på och gosat med sin syster då. Lilla Wilma. Hon var inte så ful. Hon är rätt söt, faktiskt. Väldigt välformade läppar och så där. Det enda lustiga är att hon har enorma fötter, hon kommer ju kunna utmana Jonte snart.


1 november.

Snö. Jaha. Får man verkligen göra så?

Och nu får man bara halva studiebidraget i december (och antagligen i januari). Det kom ju väldans lägligt.

Duktiga Simone gör det igen.

Så att, igår var jag jättejättejätteduktig. Gick upp kl. 9 och begav mig, nästan, genast ut på en 45 min. lång promenad. Efter det slängde jag mig i duschen och så där, sen bar det av till Maxi med mammsen, sis och Malin. Mysigt var det. Hittade ett par vantar, det är rätt bra nu när det börjar bli kyligt. Och téet (hur stavas det egentligen? ;/) var gott, så jag kan inte klaga.
När jag kom hem hann jag bara sätta mig ner och äta middag så bar det av till Friskis med Elin.
Elin körde pass med Linda, våran gamla idrottslärare på Ektorp. Men hon var tydligen inte så bra på att köra hårt, så Elin såg ut helt som vanligt när hon kom därifrån.
Jag däremot, som körde i gymet, blev svettisch. Fast det blir jag ju alltid, så jag hade säkert blivit genomblöt på Lindas pass också.

Idag så vaknade jag tidigt igen och kände att det var onödigt att ligga kvar bara för att. Så nu skall jag ut på en promenad andra morgonen på raken.
Så får vi se hur långsam Jonte är, vi ska nämligen på stan sen. Som om jag inte har bränt tillräckligt med pengar redan.

Kl. 19.45

Stan var trevligt. Sanna joinade oss också, hon hade lite 18-års-presents-bekymmer.
Jag hittade ett par apsnygga skor för endast 150 kronor. Tror egentligen att de är en smula för små, men jag lever i förnekelse. Jag och Jonte köpte också ett spel (schack hör och häpna) till nästa fest. Lite töntigt med sånt, men det verkar ju roligt, så skit samma.

Nu skall jag duscha, för jag har varit på Friskis med Sanna och Fia. Det är bra grejer det!

Tidigare inlägg Nyare inlägg