Världens och Smiths.
Igår kväll bestämde jag mig för att bara vara hemma. Slappa lite, plugga lite och så där. Sen så ringde Jonte och Elin och gav mig ett erbjudande jag inte kunde motstå. Så jag stack hem till Elin.
Efter lite kortspel och mysiklyssnande sa vi "Vi borde åka till Världens." Så vi åkte dit. Till Världens alltså.
På Världens var det packat med folk, men vi (+ Fia, Felix och tre till) lyckades trycka ned oss runt ett litet plastbord precis vid jukeboxen. Kvällens pinsammaste händelse var när jag och Jonte skulle köra igång lite musik. Lyckades hitta en Håkan-låt som passade, så vi valde givetvis den. Tyvärr var det som så att The Poodles' bidrag från melodifestivalen hade samma album- och låtnummer. Så jag fick några konstiga blickar från allt folk när den drogs igång. Det kändes en aning generande.
Jag skulle kunna nämna kvällens roligaste händelse, men eftersom man måste förklara precis allting (och det är väldigt mycket) så tänker jag inte göra det. Jag är för lat helt enkelt. Det var synd om de tjejerna i alla fall.
Jag har gått från en intensiv SMK-period till en minst lika intensiv Smiths-period. Var faktiskt väldigt längesen jag lyssnade på dom. Så nu tänkte jag att de kan återförenas och spela på Hultsfred eller nått. Inget stort så där, bara lagom.
Last night I dreamt that somebody loved me.
No hope no harm, just another false alarm.