Simone Amanda Josefina

Idag mår jag mycket bättre. Fast jag ville inte chansa och vara i skolan hela dagen, så jag knallade dit vid lunch istället. Otroligt skönt med en promenad i vårvärmen, speciellt eftersom man hade Håkan i lurarna.
Fick dock lite panik när jag kom in i skolan. Asmycket folk i entrén som bara härjade och stod i vägen. Var nära på att vända och gå hem. Egentligen vet jag inte varför, fick bara sån ångest av alla människor och jag längtade ut till solen. Jag ville nog bara vara.

Det tog inte lång tid innan jag upptäckte att det var sjukt onödigt att gå på MPR:en. Jag hade vissa känningar redan när jag gick upp ur sängen att det skulle bli en sån där lektion man egentligen skulle kunna vara utan. Förstår inte varför jag inte stannade kvar hemma. Suck.

Även om det inte märks på det här inlägget (eller flertalet av de andra?) så är jag inne i en otroligt bra period. Så där så att precis allting känns jättelätt. Det känns ju...jättebra. Jag vet dock inte riktigt vad det beror på, eller, jag har ju mina aningar, men är inte säker. Fast det spelar ju ingen roll. Egentligen.

Nu hänger det på varje kvist en solskensoptimist