Saker man kan göra i sömnen fast man inte sover.
1. "Vaknar" drygt en timme efter man lagt sig och tänker "Visst fan, jag måste lägga boken på golvet." Man famlar efter Liftarens guide till galaxen (pocket, för er som är intresserade) på nattduksbordet, får tag i den och släpper den rakt ner i golvet. Fjärrkontrollen följer med, men det bryr man sig inte om. Man tänker "Bra, då var det gjort" och somnar om.
2. Runt 00.30 vaknar man och stirrar på klockan. Man tänker "Hm, frågan är om jag inte borde gå upp nu så jag hinner göra allt jag måste hinna innan skolan. Eller ska jag unna mig en kvart till i sängen? Men då kanske jag inte hinner allt...Äsch, jag sover en liten stund till."
3. Man vaknar ytterligare en gång. Man känner att det kliar i huvudet och kliar därför i huvudet. Man får för sig att ens hår är "trasigt" (= så slitet och risigt att man inte vågar röra det mer med rädsla för att det ska ramla av). Man tänker hur det ska gå nästa gång man ska tvätta det och oroar sig över det. Man övertygar sig själv om att det kommer bli bra om man färgar det (fråga mig inte hur det kan bli bra då, borde ju ha motsatt effekt). Detta leder till att man funderar över om man ska köpa färg efter skolan och göra det hemma, eller gå till frissan och passa på att klippa sig på samma gång.
Till sist vaknar man av att klockan går igång runt 6.00 och först då kommer man på hur otroligt icke-normalt allt man gjorde var.
Och nej, jag vet inte riktigt vad jag håller på med.
2. Runt 00.30 vaknar man och stirrar på klockan. Man tänker "Hm, frågan är om jag inte borde gå upp nu så jag hinner göra allt jag måste hinna innan skolan. Eller ska jag unna mig en kvart till i sängen? Men då kanske jag inte hinner allt...Äsch, jag sover en liten stund till."
3. Man vaknar ytterligare en gång. Man känner att det kliar i huvudet och kliar därför i huvudet. Man får för sig att ens hår är "trasigt" (= så slitet och risigt att man inte vågar röra det mer med rädsla för att det ska ramla av). Man tänker hur det ska gå nästa gång man ska tvätta det och oroar sig över det. Man övertygar sig själv om att det kommer bli bra om man färgar det (fråga mig inte hur det kan bli bra då, borde ju ha motsatt effekt). Detta leder till att man funderar över om man ska köpa färg efter skolan och göra det hemma, eller gå till frissan och passa på att klippa sig på samma gång.
Till sist vaknar man av att klockan går igång runt 6.00 och först då kommer man på hur otroligt icke-normalt allt man gjorde var.
Och nej, jag vet inte riktigt vad jag håller på med.